Risker kopplade till narkos

Narkos som utförs av kvalificerad personal medför i utgångspunkt en låg risk. Med det finns vissa situationer och tillstånd där narkos kan innebära ökad risk.

Patienter som har hjärt- och lungsjukdom, fetma eller diabetes löper ökad risk för komplikationer vid narkos. Detsamma gäller gamla patienter, väldigt små barn och personer som har allergier mot anestesiläkemedel. Risken är också högre för rökare, personer med beroende av alkohol eller droger samt personer som tidigare upplevt narkoskomplikationer.

Anestesi för patienter med befintliga sjukdomar kräver därför noggrann bedömning och planering för att minimera risker samt för att säkra bästa möjliga utfall.

Infektion

För planerad kirurgi är det viktigt att patienten är frisk och fri från infektioner. Det minimerar risken för komplikationer. I nödsituationer kan det vara nödvändigt att utföra operationen även om patienten har en infektion, eftersom fördelarna med omedelbar kirurgi kan väga upp för risken.

Infektion i luftvägarna, i synnerhet när de inkluderar feber och/eller produktiv hosta, kan öka risken för kramper i luftvägar och larynx. Detta kan göra det besvärligt att ventilera patienten på ett effektivt sätt. Dessutom kan en begynnande lunginflammation förvärras av instrumentering av luftvägarna, vilket ytterligare komplicerar behandlingen och vården av patienten.

När en patient har feber och tecken på infektion, men orsaken är osäker eller man inte vet var infektionen befinner sig rekommenderas ofta att undvika planerad anestesi och icke livräddande kirurgi. Detta beror på att anestesi och kirurgi ytterligare kan belasta kroppens försvarssystem och potentiellt förvärra den okända infektionen. Vidare kan en infektion påverka kroppens respons på anestesi och öka risken för komplikationer under och efter operationen. Därför föredras att vänta med elektiva kirurgiska procedurer tills patienten är frisk. Tandbehandlinger är oftast elektiva, i den betydelsen att det inte är farligt för patienten att vänta med behandlingen tills en eventuell infektion har gått över.

Tandvårdsbehandling och narkos

● ASA-klass 1 hänvisar till en helt frisk patient utan några medicinska problem.
● ASA-klass 2 beskriver patienter med mild systemisk sjukdom eller ett tillstånd som är väl kontrollerat och inte förväntas utgöra någon betydande perioperativ risk. Detta kan exempelvis vara en välkontrollerad diabetes, astma eller lätt hypertoni.
Vid tandvårdsbehandling i narkos för dessa grupper är risken för allvarliga komplikationer, inklusive dödsfall, mycket låg.

Patientsäkerhet är högt prioriterat inom anestesiområdet. Risken för dödsfall direkt kopplat till anestesi är väldigt liten. Det beror både på patienternas generellt goda hälsa eller effektiv kontrollerade grundsjukdomar, samt förbättringarna av anestesiläkemedel, anestesitekniker, utbildning av anestesipersonal, standarder och checklistor samt övervakningsutrustning. Säkerheten är också ett resultat av grundlig preoperativ bedömning och noggrann övervakning under och efter anestesi. Om det mot all förmodan skulle uppstå problem under en narkos för tandbehandlingen är det också enkelt att avbryta narkosen och tandbehandlingen omedelbart, det är inte alltid fallet vid annan kirurgi.

För patienter som klassificeras som ASA 3 och 4 är det nödvändigt att utföra individuell bedömning för att avgöra om de är lämpliga för kirurgi och anestesi, i synnerhet utanför sjukhus.

Det finnes ingenting i livet som är riskfritt.
MEN om du, som patient har blivit medicinskt värderad och godkänt till narkos av en narkosläkare så har denne gjort en riskvärdering där alla olika komponenter ingår och kommit till slutsatsen att det är försvarligt att lägga just dig i narkos- för just den behandlingen du skall gjöra med de resurser av personal, mediciner och den utrustning som finns på kliniken.
Du kan därför utgå från att det kommer å gå bra.