Vad är anestesi, när används det och varför?

Anestesi är fackbeteckningen på narkos, och används för att kunna utföra ett smärtfritt operativt ingrepp på en patient. Den dramatiska utvecklingen inom kirurgin skulle inte ha varit möjlig utan en lika imponerande utveckling inom anestesin när det gäller kontrollerbarhet, övervakning och säkerhet. Utan anestesi under större operativa ingrepp kan patienten dö – inte på grund av själva operationen, utan på grund av den stress som kroppen påförs för när den blir utsatt för ett smärtsamt ingrepp. Sedan tidlig historisk tid har olika örter, narkotiska medel och alkohol använts för att dämpa smärtor. Idag har vi som tur är, effektiva läkemedel, välfungerande övervakningsutrustning, goda rutiner och specialutbildade läkare och sjuksköterskor som kan utföra anestesiologiskt arbete på ett tryggt sätt.

Vad är egentligen smärta?

Att förstå vad anestesi verkligen är kan det hjälpa till att förklara hur man definierar smärta. IASP (International Association for the Study of Pain) definierar smärta på följande sätt: ”Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som följs av faktisk eller potentiell vävnadsskada. Smärta är alltid subjektiv”.

Av detta följer flera perspektiv som ska måste beaktas. För det förste är det nödvändigt att vara medveten för att uppleva smärta, då det är något som uppstår i den medvetna hjärnan ( en patient som är medvetslös kan altså inte uppleva smärta). 

För det andra kan smärta orsakas av skada på kroppen eller en upplevelse av en skada på kroppen, ett bra exempel på detta är fantomsmärtor i en amputerad fot. Vidare är det bara den som upplever smärtor som har möjlighet att definiera den.

Detta talar om för oss att vi kan behandla smärta på många olika sätt, allt från lokalbedövning i såret som lokalt stoppar signalen, till narkos som oavsett eventuella signaler i smärtnerver blockerar upplevelsen av smärta, eftersom patienten är medvetslös.  

Vad är egentligen anestesi?

Ordet anestesi härstammar från grekiska och betyder utan känsla. Det är ett begrepp som används om tillstånd där man inte märker smärta eller beröring. 

Det finns flera typer av anestesi:

  • Lokalbedövning

Lokalbedövning sätts vanligtvis in med en tunn nål i den vävnad man önskar bedöva, och blockerar på så sätt smärtframkallande nervimpulser från att uppstå och föras vidare. Under lokalbedövning är patienten inte medvetslös, det är enbart själva smärtsignalen som är blockerad från att nå hjärnan. 

  • Regionalbedövning

Vid regionalbedövning injicerar man lokalbedövningsmedel i områden där många nervfibrer har samlat sig i buntar med nervtrådar.  På det här sättet kan man enkelt och med få stick hindra smärtsamma nervimpulser från ett större område. Härunder har vi olika blockader i exempelvis armar och ben. 

Centrala nervblockader kan till exempel vara spinal- och epiduralbedövning. Här blir lokalbedövningen injicerad antingen i den vätska som omger ryggmärgen (spinal) eller i den fettvävnad (epidural) som omger nervrötterna på väg ut ur ryggraden. I bägge fallen påverkas inte medvetandet initialt. 

  • Generell anestesi

Med generell anestesi försätts patienten i ett medvetslöst tillstånd. Detta gör att de nervimpulser som kommer från kroppen in i ryggmärgen och vidare in till hjärnan inte kan registreras av medvetandet, och därmed inte upplevas som smärta. Det är detta som normalt förbindes med ordet anestesi. I tillägg så är det en del medikamenter som vi använder för att ge narkos som hämmar smärtsignaler redan i ryggmärgen.

  • Sedation

Om vi ger mindre doser av samma ämnen som i högre doser kan ge full narkos, försätts patienten i ett tillstånd där medvetandet är påverkat, men inte helt och hållet borta. 

Det är med andra ord en flytande skala mellan fullt vaken, lätt sedering, måttlig sedering och narkos. Vilken anestesimetod som ska användas avgörs i förväg innan ingreppet. Då är det flera faktorer som spelar in, bland annat vilket ingrep som ska göras, patientens hälsotillstånd och ASA-klassifikation. Detta vägs samman i en riskbedömning. 

Här kan du läsa mer om ASA-klassifikation

Anestesi för gravida och ammande

Gravida och ammande kvinnor medför speciella utmaningar när det gäller anestesi. Som huvudregel undviker vi å ge narkos till gravida patienter. Undantag görs om personen ifråga befinner sig i ett livshotande tillstånd där kirurgi är nödvändig behandling. I de fall där en gravid kvinna har behov av anestesi är det upp till narkosläkaren och det medicinska teamet att göra en bedömning utifrån vilken risk som tas, och vilka fördelar ingreppet har för personen ifråga. Kan operationen flyttas fram till barnet är förlöst, eller är det livsviktigt att den utförs nu? 

Det är inte någon kirurgi på de kliniker vi bemannar som är så viktig att det försvarar narkos på gravida kvinnor. Vi kan utföra anestesi på ammande kvinnor efter individuell bedömning. 

Har du frågor om anestesi? Ta kontakt med oss via e-post