Marianne sitter helt stilla med blicken fäst i det grå golvet. Hjärtat slår hårt medan hon knäpper händerna. Varje gång dörren till behandlingsrummet öppnas känner hon ett sting av panik, följt av en lättnad när hon inser att det inte är hennes tur ännu.
Omkring 10–20 % av Sveriges befolkning är rädda för att gå till tandläkaren. Odontofobi är oro inför tandbehandling. Graden av oro kan variera men 3–5 % har mycket stark oro, rent av ångest, det som ofta kallas tandläkarskräck.
Marianne är en av dem. Marianne heter egentligen något annat. Hon vill vara anonym eftersom hon skäms över sina tänder.
Marianne har stark ångest inför att gå till tandläkaren. Det har lett till stora skador och dålig tandhygien över längre tid. Idag ska hon ta bort gamla rotfyllningar och därefter sätta in skruvar för att fästa nya kronor. Allt kommer ske under narkos. Utan narkos hade hon aldrig vågat.
Marianne ser fram emot att behandlingen ska vara klar. I flera år har hon dragits med dålig andedräkt och undvikit sociala sammanhang och nära relationer på grund av sina tänder. Hon döljer ofta munnen med handen när hon ler, om hon ler över huvud taget…
Möte med narkosläkaren
– Hej, är det du som är Marianne? hör Marianne plötslig en vänlig stämma fråga.
Det är narkosläkaren Stefan från Anestesispecialisten. Han hälsar på Marianne och visar in henne i behandlingsrummet, en plats som känns lite skrämmande, men även som ett steg mot en förbättring hon länge önskat.
Stefan märker att Marianne är nervös. Han tar sig tid att prata med henne och börjar förklara hur narkosen kommer att gå till.
– Vi kommer övervaka dig noga genom hela proceduren. Vi är med hela tiden och du är i trygga händer, informerar Stefan.
Vidare går Stefan igenom Mariannes medicinska historik, inklusive eventuella allergier och läkemedel hon tar. Detta är viktigt för att undvika interaktioner och för att kunna anpassa narkosen efter hennes behov.
Under narkos vid tandvårdsbehandling finns ett behov av god åtkomst i munnen. Därför används ofta intubering genom näsan eftersom det då inte blir något som kommer i vägen för tandläkaren i munhålan. Det är en flexibel slang (endotrakealtub) som förs in genom näsan och ner i luftröret för att säkra fria luftvägar och bistå med ventilation under narkosen. Stefan frågar därför Marianne vilken näsborre hon andas bäst med för att kunna välja den som lämpar sig bäst för intubering.
Stefan gör en snabb fysisk utvärdering för att försäkra att Marianne är i sådant tillstånd som lämpar sig för narkos och ser till att Marianne förstår alla aspekter av behandlingen, samt ger henne möjlighet att ställa frågor.
– Jag är rädd för att inte vakna igen efter narkosen, säger Marianne.
Stefan lugnar Marianne och förklarar att de kommer att vaka över henne under hela processen. Målet är att göra upplevelsen så behaglig som möjligt för Marianne.
– I din situation är narkos ett bra val. Tandläkaren kan nu genomföra den nödvändiga behandlingen och du kommer inte att känna någon stress eller smärta, förklarar Stefan.
Marianne börjar gråta. Det är tydligt att det är jobbigt för henne.
Stefan ger henne en ask med servetter och låter henne samla sig en stund. Hans lugna närvaro ger stöd och efter några djupa andetag verkar Marianne lite mer avslappnad.
– Det är helt normalt att känna så, fortsätter Stefan lugnande. Många blir nervösa inför en operation, särskilt när den inkluderar narkos. Men jag vill att du ska veta att vi har ett riktigt bra team med kunnig personal som har genomfört den här typen av ingrepp många gånger förut. Vi övervakar dig noga hela tiden för att se till att du är trygg.
Marianne nickar, torkar tårarna och ser lite mer lättad ut.
– Tack, Stefan. Det betyder mycket att höra att jag är i goda händer.
– Så klart, Marianne, svarar Stefan. Det är vårt jobb att se till att du känner dig trygg och bekväm. Har du några fler frågor eller funderingar som jag kan hjälpa dig med?
Efter att ha funderat lite skakar Marianne på huvudet.
– Nej, jag tror inte det. Tack för att du tog dig tid att förklara och lugna mig.
– Det är det minsta jag kan göra, säger Stefan och ler uppmuntrande.
Innan Marianne läggs i narkos får hon smärtstillande i form av tabletter (paracetamol och ibuprofen) samt kortisontabletter för att förebygga illamående och potentiell inflammation med tillhörande smärta och svullnad i operationsområdet efter behandlingen.
Redo för narkos
Efter första samtalet och bedömningen är Marianne redo för narkosen.
Stefan sätter in en intravenös venkanyl för administrering av narkosläkemedlen på hennes hand och kopplar upp henne mot övervakningsutrustningen.
Inne på behandlingsrummet har Marianne även fått träffa anestesisjuksköterskan Anna. När patienter läggs i narkos närvarar alltid ett team som består av en narkosläkare och en anestesisjuksköterska. Allt sker enligt norsk nationell standard för narkos, en gott genomarbetad standard som är mycket omfattande och detaljrik och som även uppfyller de svenska kraven.
Innan narkosen startar gör Stefan en sista kontroll för att försäkra sig om att allt är klart och ger Marianne ett lugnande leende.
Med Stefan vid sin sida känner sig Marianne lite tryggare och ser fram emot att snart få vakna upp med en mycket bättre tandhälsa.
Efter narkosen
Proceduren fortskrider utan komplikationer enligt plan. Marianne vaknar gradvis upp ur narkosen och känner sig överraskande bra. Även om hon är lite snurrig – en naturlig biverkning av narkosen – översköljs hon av en känsla av lättnad och glädje över att behandlingen är över.
Rummet snurrar runt henne men hon är ändå lugn och ler. Hon känner en lätt trötthet, men det är en lugn och behaglig känsla.
Hon hör Stefans lugnande stämma som försäkrar henne om att allt har gått bra. Denna upplevelse öppnar upp en ny fas i hennes liv. Nu behöver hon inte undvika sociala sammanhang på grund av dålig andedräkt eller för att dölja sitt leende.
Långsamt återgår hon till fullt medvetande. Hon ser fram emot att börja den nya resan mot bättre självförtroende.
Strax efter att Marianne vaknat upp kommer hennes man till kliniken för att hämta henne. Även om det sällan sker komplikationer efter en narkos kan anestesiläkemedlen som används under narkosen påverka minne, koncentration, bedömningsförmåga och reflexer i en till två dagar. Man måste därför hämtas av en vuxen, ansvarsfull person efter narkosen.
Har du frågor eller vill du ha mer information om narkos kan du kontakta Anestesispecialisten här.
