Vissa gånger är narkos det bästa alternativet för att barn ska få nödvändig behandling. Omfattande behandlingar, rädsla eller obehagliga upplevelser från tidigare tandläkarbesök eller vid medicinska ingrepp är goda anledningar för att överväga narkos.
Narkosen kan ofta vara ett säkert och passande val för barn som behöver tandvårdsbehandling. I situationer när kirurgiska ingrepp kan medföra smärta eller oro är narkos ett viktigt verktyg för att säkerställa barnets komfort och välbefinnande. Narkosen kan även vara nödvändig i samband med undersökningar som kräver att barnet inte rör sig. Barnet kan dessutom ha haft upplevelser som gör att det vägrar vanlig behandling.
Tor Thomas Vatsgar är specialist inom barnanestesi och överläkare vid Oslo universitetssjukhus. Han jobbar även för Anestesispecialisten. Tor Thomas berättar att barn kan utveckla rädsla eller oro inför medicinska ingrepp. Detta är ganska vanligt och kan ha många orsaker. En typisk orsak till sådan rädsla kan vara att man blivit fasthållen för blodprov.
– Det kan leda till motstånd mot att få nödvändig hälsovård, inklusive tandvårdsbehandling. Narkosen kan då vara ett användbart verktyg för att se till att barnet får nödvändig hjälp utan att uppleva ytterligare psykisk stress eller oro.
Beslut om att använda narkos utvärderas noggrant av narkosläkaren i samarbete med tandläkaren. Beslutet grundas på barnets hälsotillstånd och behandlingen som barnet ska få.
Många föräldrar undrar om det är farligt att söva barn.
– Vi vet att när kvalificerad personal utför proceduren med modern utrustning är risken för komplikationer väldigt liten. Om det mot förmodan skulle uppstå komplikationer har vi massor av utbildning och erfarenhet i att hantera det. Innan behandlingen påbörjas kartlägger vi riskfaktorer hos det enskilda barnet. I vissa fall kommer det vara bättre att barnet får narkos för tandläkarbehandling på sjukhus istället för på tandläkarkliniken, säger Tor Thomas.
Planering av narkosen
Narkos hos barn kräver specialistkompetens och noggrann övervakning. Narkosläkaren genomför en grundlig preoperativ bedömning av barnets medicinska historik och befintliga hälsotillstånd. Ålder och vikt ska också tas med i bedömningen.
– Efter en noggrann genomgång av barnets medicinska historik och dess individuella behov lägger vi upp en plan för att ge narkos på ett säkert sätt. Vår prioritet är att ta tillvara barnets välbefinnande och säkerhet, samtidigt som vi sörjer för en smärtfri och bekväm upplevelse, säger Tor Thomas.
Narkos hos barn gör det möjligt att genomföra operationer och undersökningar på så sätt att barnet får en bra upplevelse av behandlingen.
Innan barnet ska sova
Innan operationen eller undersökningen måste barnet fasta. Du som vårdnadshavare får veta exakt hur många timmar barnet ska fasta i god tid i förväg, normalt är det 6 timmar för mat och 2 timmar för klara vätskor.
Läkaren har även ett samtal med barnet och föräldrarna. Här lägger narkosläkaren grunden för en bra upplevelse. Barnet kan slappna av och bekanta sig med vad som kommer att hända. God kommunikation mellan vårdpersonal, patient och anhöriga är viktigt för att förstå och hantera situationen på så att alla känner sig sedda.
– Vi ser att både föräldrar och barn kan känna sig oroliga inför en narkos.
Men ett trevligt samtal skapar tillit och trygghet. Föräldrarna och patienten kan ställa frågor som de kanske undrar över, och jag tar mig tid att förklara, säger narkosläkaren.
Sovmedicin som väg till narkosen
Narkosen inleds nästan alltid på det rum där tandvårdsbehandlingen ska genomföras. Bara under särskilda omständigheter när barnet känner väldigt mycket oro kan man ge lugnande läkemedel innan detta. Det ges som nässprej, tablett eller dryck.
Narkosläkemedlet får barnet genom en venkanyl (en liten och flexibel plastslang) i armen, eller som gas genom en mask. Mamma eller pappa är med vid barnets sida ända tills hen somnat.
För barn med generell sprutskräck rekommenderas plåster eller kräm (Emla/Tapin), som avger ett lokalt smärtstillande ämne så att huden där narkosteamet ska sticka bedövas. Plåstret eller krämen ska sitta på i en timme innan barnet kommer till narkosen.
Övervakning av barnet under narkosen
Under narkosen övervakar vårdpersonalen barnet hela tiden. De håller koll på blodtryck, syrgasnivå i blodet samt hjärt- och andningsfrekvens. Narkosläkaren justerar doseringen och styr ventilationen efter behov för att upprätthålla ett stabilt tillstånd.
– Verktygen vi använder ger anestesiteamet god överblick och kontroll över situationen. Vi kommer genast att se om något är på väg att bli onormalt, förklarar Tor Thomas.
– Modern anestesiutrustning och övervakningsteknologi i kombination med vår kompetens ger en mycket hög säkerhet. Larmfunktioner uppmärksammar oss om något ändrar sig hos barnet så att vi genast kan sätta i gång och korrigera.
När barnet har vaknat
Efter proceduren övervakar vårdpersonalen barnet noga. Barnet kommer ha mamma eller pappa hos sig när det vaknar.
Biverkningar som illamående eller smärta, förekommer, men väldigt sällan. Vårdpersonalen kan behandla detta. Föräldrarna får även råd om användning av smärtstillande läkemedel när de kommer hem.
Barnet får inte lämna kliniken förrän narkosläkaren har bedömt och gett klartecken att det är okej.
Låg risk för komplikationer
God kommunikation mellan vårdpersonal, patient och anhöriga är viktigt för att förstå och hantera detta på ett bra sätt. Narkos hos barn gör det möjligt att genomföra operationer och undersökningar på så sätt att barnet får en bra upplevelse av behandlingen.
